Generellt och på intet sätt specifikt har jag tagit in valrörelsens essens. Jag har inte lyssnat på alla debatter och inte heller har jag lusläst alla manifest och löften. Däremot har jag följt med i tidningar och sett på debatterna som vilken svensk som helst.
Eftersom jag är expert på motivationskrafter och motivationsmönster kan jag ändå med lätthet urskilja hur alliansen, SD samt det röd/gröna använt olika motivationsmönster som triggat svenska folket till att rösta som de gjorde.
Motivation brukar i sin renaste form vara att ta reda på vad någon tycker är viktigt och sen prata om det. Men det är så mycket mer än det. Jag tänker ta upp några av de 14 mönstren som spelar roll.
Riktningen
Är riktningen till eller ifrån något? Det är svaret på frågan varför är ”det här” viktigt för dig? Och grotta lite i varför, gärna i flera steg. Så hur använde de olika partiblocken riktningen?
Alliansen: Använde mest till språk. Vi vill… vi har gjort… vi vill göra mer av…
Röd/grönt: Använde mest ifrån språk. Vi vill gå ifrån… vi vill ändra på… vi vill undvika…
SD: Använde båda, först pratade de om att de vill förändra och gå ifrån olika saker för att sen berätta vad de vill ha istället. De tog sina missnöjda väljare till en bättre plats.
Likhet eller skillnad?
Vi människor gillar oftast likhet. Vi gillar de som är som oss. I ett jobbperspektiv gillar 65 % (enligt en mycket stor studie gjord i västvärlden med 100 000 personer) att få en större förändring var 7:e år. Jämför gärna med ”the seven year itch” och att du får sju års olycka när spegeln går sönder. De allra flesta vill inte ha samma sak hela tiden utan vill ha lite variation. Så vad sa partierna:
Alliansen: Vi fortsätter på den inslagna vägen med några förbättringar.
Röd/grönt: Vi vill förändra och förbättra…
SD: Vi vill förändra.
Siffror eller känsla?
I retorik pratas det mycket och att ha tre ben att stå på ethos, som betyder trovärdighet, pathos, som är passionen och logos, som visar på statistisk, siffror och fakta.
Alliansen: Visade framför allt på ethos och logos. De är trovärdiga, kan styra landet trots omvärldens kaos och visar det med siffror och fakta.
Röd/grönt: Mindre med ethos och försökte med pathos men har inte Maria Wetterstand som förut, hon personifierade pathos i tidigare val.
SD: Spelade i stort sett bara på människors känslor dvs pathos. De hade kanske inte alltid rätt fakta men många människor verkade inte bry sig.
Det finns naturligtvis många fler mönster där de skilde sig. Intressantast är väl ändå att förstå hur lite politikerna kan om motivationskrafter.
Hur gör du själv när du vill motivera någon att göra något?